Påstående

Regeringen måste höja  ingångslönerna för lärarna annars kommer inte svenska elevers studieresultat att förbättras!

Fakta

Påståendet är fel. Om man analyserar internationell statistik så är ingångslönen oviktig för elevernas studieresultat. Löneutvecklingen för lärarna är viktigare. Statistiken visar även att länder med låg andel fackanslutna har mycket större löneutveckling t ex Sverige som har hög andel fackanslutna.

Exempel 1: I Japan och Korea har man lägre ingångslöner för lärarna än i Sverige men dessa länder hamnar ändå i topp i kunskapstestet PISA (2009) med 541 resp. 529 poäng. Sverige fick 496 poäng.

Exempel 2: Luxemburg som har de absolut högsta ingångslönerna för lärare – mer än dubbelt så höga som i Sverige – uppvisar ett sämre PISA-resultat än Sverige med endast 482 poäng.

Exempel 3: Finland och Sverige som är jämbördiga i ingångslön visas en stor skillnad. Finland är klassetta i PISA-resultatet men Finlands löneutveckling är +29% dvs. 14% bättre än i Sverige. (Uppdaterade siffror v.51/2012)

Man kan dra några slutsatser när man analyserar resultat med dessa länder.

1) Länder med lågt antal fackanslutna har bättre löneutveckling än länder med högt antal fackanslutna

2) Länder med hög löneutveckling har lägre ingångslöner för lärare än Sverige. Dessa löner blir över tid högre än de i Sverige.

3) Länder med lägre ingångslöner och större löneutveckling har bättre provresultat i PISA.

 
FOTNOT: Vid jämförelse av lärarlöner för årskurs 1-6 i OECD-statistiken utgår man normalt från lagstadgade löner och inte faktiska löner eller medellöner. Viktigt att påpeka är att svenska lärarlöner inte är lagstadgade i samma mening som de är i många andra länder. I Sverige sätts lärarlönerna individuellt och baserat på kollektiva överenskommelser. 

Faktalänkar

Veckans fakta (v.50): “Löneutveckling bättre än höga ingångslöner för att förbättra elevers studieresultat” (PDF)

Ekonomifakta: ”Lärarlöner”

Ekonomifakta: ”Resultat PISA”